Back End Fishing
Se alla bilderna här: “Fotoalbum Back End Fishing”
Laxsäsongen är för kort. Det var Hadi och jag rörande överens om när vi beslutade oss för att prova på Skottlands omtalade höstlaxfiske, det som kallas Back End Fishing. Detta ska inte förväxlas med hur höstfisket vanligen ser ut här hemma, där den övervägande delen av fisken är lekfärgad. Många älvar i Skottland har sina största steg av lax under september och oktober. Höstfisket i Skottland intimt förknippat med det fantastiska fisket i river Tweed. Det ska erkännas att vi sneglat på den älven mer än en gång, men tillgången är starkt begränsad och priserna avskräcker. Det var vår skotske vän Bill, som förslog att vi skulle komma och prova någon av hans ”hemmaälvar” på den västra sidan och vi var inte svåra att övertala. Vi hade tillgång till fiske i två älvar under veckan, Stinchar och Doon. Den senare kände jag inte till så mycket om, annat än från poeten Robert Burns kända dikter. Stinchar däremot, minns jag förr i tiden nämnas i samma andetag som Tweed och Nith när man pratade om höstfiske i Skottland. Men det var förr det! Fisket försämrades så kraftigt under 90-talet att många av de gamla stamgästerna då övergav älven. Under 2000-talet har lyckligtvis fisket gradvis förbättrats, mycket tack vare The River Stinchar District Fishery Board’s gedigna arbete, och 2006 var den bästa säsongen på mycket länge. Årets säsong är inte avslutad än, men blir förmodligen ännu bättre. Sensommaren och hösten 2007 har bjudit på riktigt bra fiske runt om i Skottland. Detta är en logisk följd av att Atlantens sista stora drivgranfiske, det irländska, löstes in under 2006 samt de gynnsamma fiskeförhållandena som britterna välsignats med i år. Det var inte utan vissa förväntningar som vi anlände till Glasgow på söndagen.
Ett litet högtryck hade legat över brittiska öarna under några dagar och fått den nederbördsberoende Stinchar att bli alltför låg. Detta kunde vi direkt konstatera på måndagen. Men fisk fanns det. Överallt. Det här kommer att gå vägen ändå, resonerade vi när vi såg all lax! Framåt lunchtid hade vi inte rönt minsta uppskattning av laxarna som stundtals hoppade över våra linor. I desperation övertalades vi att prova Bills gamla trick vid sådana här situationer, kallat ”hovering”. Det går ungefär till som harling, fast utan båt. Man ställer sig mitt i den lilla strömmen, matar ut lämplig linlängd och för sedan spöet sakta fram och tillbaka mot kanterna. På så sätt kommer flugan, enligt teorin, svepa fram och tillbaka framför laxnosen tills den tröttnar på den irriterande inkräktaren och hugger. Enligt teorin alltså. Stinchars laxar besatt nog större tålamod än vi, även om det faktiskt kändes ganska giftigt och vi hade varsin försiktig dragning. Lång lunch och sedan på väg till Doon, som enligt vår värd håller en jämnare vattenföring tack vare Loch Doon som magasinerar vattnet. Det stämde också och älven är en fröjd att fiska, med ett tillsynes ändlöst pärlband av små fina pooler. På tredje kastet högg det hårt i min Ally’s Shrimp och resans första, en lättfärgad laxhane kunde landas. På natten började det regna och Stinchar steg en meter. Vattnet var mycket färgat under tisdagen men beslöt oss ändå att för att stanna där, då vi såg mycket blank fisk i rörelse. På onsdagen hade vattnet klarnat och fallit. Hadi och jag tog vars två laxar i strålande höstsol. Följande dagar bjöd på lite mer regn och flera laxar både i Stinchar och i Doon. Sista dagen råkade vi ut för en, för oss, ny laxfiskeplåga: Leafs! Löv alltså. En kraftig vind under natten hade fått mängder av de vackra höstlöven att lossna och hamna där vi helst inte vill se dem. I älven. Det var mycket svårt att fiska. Det var löv på kroken i varje kast. Jag hade siktet inställt på en födelsedagslax och envisades kanske extra mycket medan Hadi och Bill, som tidigt insett det hopplösa i situationen, hade långa, avkopplande pratstunder vid älvkanten. Ingen lax hann före löven denna sista dag och resan avslutades med en praktfull födelsedagsmiddag på det kända hotellet Brig o’Doon, alldeles vid älvbrädden (uppnådd ålder okänd).
Se alla bilderna här: “Fotoalbum Back End Fishing”
Kent Håkansson
3 Comments
Jonas, Tony, Johan, Hadi och jag hade samlats i hemmavattnet för en liten avslutning på denna säsong. Vi tänkte ha en liten trevlig samkväm. Vädret var det sämsta på länge ur upplevelsesynpunkt, men bra ”laxaväder”. Kuling och spöregn.Vattnet hade blivit ganska grumligt av allt regnande det senaste dygnet så jag satte på en stor orange fluga och supersinkspets.
